Skolan fortsätter under tiden, och kanske till och med accelererar tempot. Veckan som varit har innehållit bland annat ett nationellt prov i fysik, vilket skiljer sig ganska mycket från provet i svenska vi tidigare haft. Hela fysikboken, med allt det vi har lärt oss från årskurs sex till nio, kan komma med på provet. Jag tycker att skolan inte har förberett oss speciellt bra nu sista tiden innan provet, men en Facebook-grupp startad av två i parallellklassen har bidragit mycket till att vi elever har kunnat samarbeta och hjälpa varandra med bland annat fysiken (tips till er andra!), där jag sammanfattade bokens innehåll och delade i gruppens logg. Fysikprovets andra del, en egenplanerad labb, ska göras någon gång i april, och nu börjar vi träna inför det nationella provet i engelska med prov från tidigare år. Här har vi tid på oss att träna, och proven tidigare år verkar relativt enkla.

Att vi börjar närma oss grundskolans slut innebär förutom skolarbete också flera, i och för sig trevliga, kringsysslor. I början på april har samtliga nior på skolan spexfoto, där man ska klä ut sig till det roligaste, galnaste, mest udda man kan komma på (och fixa utklädnad till). Klassen ska ha ett tema, men detta är inte bestämt och då fototillfället börjar närma sig känns det allt mer som att det inte blir något tema, utan jag får försöka komma på något själv. I maj följer sedan den viktiga avslutningsbalen, till vilken kläder också måste köpas in. Sedan kommer programpunkter som inte kräver samma förberedelser, som avslutningslunch och den slutliga avslutningen i kyrka.

När det blir dags för gymnasiet är det troligen mina tidigare val kvar, men jag har också ett litet alternativspår. När ett Skype-headset är inköpt ska jag intervjuas av Think Global School, där jag antagligen inte kommer att komma in, men jag känner mig ganska nöjd med att jag blev uttagen till intervju.

Jag försöka att göra mitt bästa fram till avslutningen den 9 juni, och sedan få en så bra sommar som möjligt och göra den sista tiden i grundskolan till något minnesvärt! Gymnasievalet är inte över förrän någon gång i sommar, när det slutliga beskedet kommer…

De flesta försöker nog utgå från sina intressen när de väljer till gymnasiet, och då hitta ett eller flera program som passar och därefter välja skola bland dem som erbjuder de program man intresserar sig för, men en del lägger mer fokus på skolan. Vissa skolor har bättre rykte än andra, man kan känna personer som går på en viss skola eller på annat sätt fastna för en specifik skola innan man bestämt sig för vilket program man vill söka.

Jag tror att skolan för de allra flesta har betydelse för valet, men hur stor påverkan ska skolan ha på vad man väljer egentligen? Statistik i tidningar och på nätet, till exempel på Gymnasiekvalitet.se, visar betyg, hur många som har fått jobb efter utbildningen, löneutveckling för dessa och annat, men dessa uppgifter beror mycket på utgångsläget innan eleverna påbörjade sin gymnasieutbildning. Lärartäthet, tillgång till sjuksköterska, studievägledare med mera finns ofta också i statistiken, och är lättare att jämföra mellan skolor, men jag tror ändå inte att dessa siffror påverkar gymnasievalet speciellt mycket så länge siffrorna inte är extrema.

Vad vänner, som kanske har storasyskon eller vänner på gymnasiet, säger om olika skolor har nog större betydelse för de flesta än statistiken. Även öppna hus och prova på-dagar ger ofta mycket information om skolan och utbildningen, och kan påverka valet.

Skolan har olika stor betydelse för olika personer, men jag upplever att de som lägger störst vikt vid skola oftast är antingen de som har svårt komma på vilket program som passar dem (och då väljer skola före program), de som är relativt säkra på vad de vill och även har rätt bra koll på de skolor som erbjuder programmet man vill gå eller de som vill gå en inriktning som bara finns på en skola på orten.

Mitt råd skulle vara att komma fram till vad du vill göra, hitta de program (gärna inte allt för många) som passar och titta därefter närmare på de skolor som erbjuder dessa program, kort skrivet ”välj program – sedan skola”, och då kan skolan ofta ha betydelse för vilket av de program man överväger som man slutligen väljer.

Sen kanske man ska se upp för alla ”förmåner” som man lockas av. Vissa erbjuder datorer, men för hur länge och hur bra är de? Vissa har väldigt många bilder som kan locka -Titta vad kul vi har det- är de äkta eller? Och tänk på att du faktiskt ska vara där i tre år, visst går tiden fort, men tre år är tre år…

Klart så pratar man gott för sin skola om man står på en mässa och kämpar för att få alla elever, det är fakta. Så det blir svårare för elever att se bakom fasaden.
Så mitt största tips är : Gå på öppet hus! Det närmsta sanningen du kan komma, tror jag i alla fall. Kolla hur eleverna rör sig och hur är stämningen mellan elev och lärare.

Beatrice J

De bra sakerna, t.ex. programmeringskurser och teknikutvecklingskurser (varav det sistnämnda inte alls visade sig vara det jag trodde, men ändå) vägde över det faktum att jag till exempel inte kunde läsa ett extra språk. Men det där med språk ordnade sig ändå. Man inser till slut att folk inte är helt oflexibla och är man själv lite flexibel och har tid och energi att lägga ner kan man om man har tur smyga in de extra saker man är intresserad av. Nu har jag lyckats läsa tyska extra i tre år på ”ledig” tid och det har funkat bra. För min flickvän gick det inte lika bra första året men nu har även hon kommit igång med tyskan, som extra kurs utöver hennes ordinarie studier. De programmeringsintresserade på NV har även de lyckats komma överens med programmeringslärarna att få läsa det och vi har haft en del NV:are på våra programmeringslektioner ibland. Självklart blir det olika mellan olika skolor, jag kan bara tala om hur det är hos oss.

Dessutom har man ju sina i-valspoäng och olika valbara kurser och/eller inriktningar där man kan styra och ställa rätt mycket om exakt vad man vill läsa. Jag har till exempel under mina år lagt till olikartade kurser som Historia, Psykologi, Rättskunskap, Datorkommunikation etc. för att testa på lite olika och bredda min kunskap och eventuell behörighet vid vidare studier. Och så är jag ju ganska vetgirig.

Gymnasietiden i sig, förutom att den gått väldigt fort, är från början mycket annorlunda än högstadiet, speciellt om man kommer från en mindre grundskola. Studierna är uppbyggda på ett annat sätt och man får ta mer ansvar och bestämma mer över vad man ska läsa, men när man efter någon månad kommit in i det tycker i alla fall jag att det mest känns som en förlängning av högstadiet, fast med andra ämnen och något högre tempo. Hur det går till med olika kurser beror ju också helt och hållet på vad man får för lärare i den kursen.

Våga inte tro, som jag märker att vissa gör, att gymnasievalet avgör hela din framtid. Bara för att du inte väljer Hotell & Restaurang betyder det inte att du aldrig kan jobba på en restaurang. Det finns studier efter gymnasiet också! Med det sagt är ändå inte gymnasievalet något att ta lätt på, du ska ändå spendera tre år på ditt gymnasieprogram. Min poäng är dock att gränserna mellan programmen och vad man ska läsa inte är skriven i sten. Tiden på gymnasiet är riktigt rolig.  Se till att göra det mesta utav det, du är fortfarande ung och studierna där är gratis.